Maris och Blidur

Jag glömde ju skriva om gårdagen, då jag tömkörde Blidur. Ut i skogen gick vi, en bit uppe vid stora vägen och så hemåt igen. Blidur var jätteduktig, inget bråk alls när vi gick från gården eller sedan. Vi blev lite osams över hur man gör om det är en stor vattenpöl framför oss på vägen. Jag tycker att man kan gå igenom den medans Blidur tycker att man till allra högsta grad ska gå runt den.

När vi var nästan hemma så gick vi in på "travbanan" och gick den vägen hemåt. Blidur blev lite tittig när vi närmade oss stallet, vet inte riktigt varför, om det kanske var att det gick massor med hästar i hagen en bit längre bort. Så jag bestämde oss för att vi skulle fortsätta hela vägen ner, för att visa att det inte alls var något farligt.

Det gick bra och vi gick fram tills jag fick för mig att jag skulle prova att peta lite med piskan i buskarna vid sidan om vägen, bara för att se om han blev rädd för sånt. Så det gjorde jag. Och rädd blev han och for iväg i galopp. Ooops, det hade jag inte räknat med. Tappade ena tömmen men höll kvar den andra och han stannade. Hade inte räknat med en sån stor reaktion, trodde väl mest att han på sin höjd skulle hoppa till lite. Men, det var nog för att han redan var lite stirrig. Jag sa förlåt till honom och så fortsatte vi ner till slutet av vägen. På väg tillbaka tittade han mycket på några människor i hagen, men gick iaf framåt.